|
Jag heter Torgny Fransson. I slutet av 1960-talet kom jag i kontakt med släktforskning och mitt intesse var väckt. Jag skrev till de församlingar där jag viste att vi haft släkt och bad om uppgifter. Jag hyrde kopior av kyrkböcker på mikrofilm från Riksarkivet och jag besökte landsarkivet i Lund för att leta i originalhandlingar. Åren gick och det material jag samlat blev ganska omfattande. Mitt intresse svalnade så småningom och materialet lades i en kartong i en garderob utan nytta för någon. När hemdatorerna kom och kyrkoböckerna digitaliserades väcktes mitt intresse på nytt och letandet i de digitala kyrkoböckerna har sedan dess varit ett mer eller mindre pågående projekt. Några släktingar visade tidigt intresse för mitt forskande och genom åren har det blivit ganska många papperskopior som har skickats runt. När Internet blev var mans egendom beslöt jag att lägga ut min forskning på nätet och jag tillverkade min första släktsida 1999. Uppdateringar sker nu efterhand som jag hittar ny information. www.torgnyfransson.eu eller www.torgnyfransson.se Det är ok att använda text och fotografier som jag har lagt ut men kontrollera gärna textkällorna innan så sker. Upptäcker ni några konstigheter eller felaktigheter så är jag tacksam om ni kontakta mig. Hör även av er om ni har information, fotografier och berättelser som kan tillfogas sidan. Det här med namn ställer ju till en del problem för den som släktforskar. Stavningen är sällan konsekvent Berta kan bli Botilda och Per kan bli Peter och så vidare. Namnet som jag använder i ansedlarnas rubrik är alltid det namn som gavs vid dopet. I den löpande texten skrivs däremot namnet så som det görs i respektive källa. Även efternamnen kan ställa till oreda. Olsson kan bli Olofsson eller Olasson, beroende på vilken källa man använder sig av. Här använder jag mig av det namn som oftast förekommer i texterna eller det namn som personen själv använder. Att det saknas uppgifter som rör de senaste 70 åren beror på sekretesslagen som inte ger en rätt att ta del av kyrkohandlingar som är yngre än 70 år. Att söka sitt ursprung med hjälp av DNA har blivit populärt. Även jag hoppade på tåget och med hjälp av MyHeritage har jag fått reda på att jag till 94,1% är Skandinav från Skåne och södra Sverige och Finländare till 5,9. Det senare beror antagligen på min morfars anor i bland annat Värmland, där många Finländare slog sig ner under 1500-talet. Men hur ä det med det afrikanska ursprunget? Vill man får reda på hur förfäderna tog sig från Afrika till Sverige måste man göra en annan typ av DNA-test. jag vände mig till företaget Family Tree i USA och gjorde en Y-DNA test. Endast män kan göra denna test då kvinnor saknar Y-kromosoner. För att få reda på hur det låg till på den kvinnliga sidan bad jag min mor, Ingert, att göra en liknande test för mtDNA, som är det kvinnliga kromosonet. För att göra en lång historia kort. Resultatet var att min mor kommer från ett jägarsamlare folk som för 45 000 år sedan spreds över Europa och kom till Skandinavien när inlandsisen började att dra sig tillbaka, för ca 15 000 år sedan. Mitt resultat visade att jag på min pappas, Göstas, sida tillhör en grupp som utvecklades för ca 27 000 år sedan i nuvarande Turkiet. Dessa människor var i huvudsak bönder och boskapsskötare och de spreds och kom till vå ra traktr för ca 6000 till 5000 år sedan. Med andra ord vi har våra rötter i den äldsta jägarsamlar befolkningen men också i senare invandrade bondebefolkning. Vill du se släkten på min mammas sida så klicka här. Vill du se släkten på pappas sida så klicka här.
epost
Senast uppdaterad 2024. |